Om HELENA ROOS

min konst Mina utställningar genererar känslan av att kliva rätt in i en tredimensionell serietidning. Dramatik, överdrifter, känslosvall och de ständiga kasten mellan total kärlek och total ångest. Med den eviga frågeställningen: Finns det någon som kan älska mig? Jag försöker ha min egen variant estetiken, där jag sammansmälter serie tecknandet med gatukonsten. I mina bilder råder den svartvita kontrasten till både form och innehåll. Det är rakt på, inga försynta undertexter eller krångligheter. Kanhända upptäcker någon sin bortglömda tonåring inom sig och ett leende lockas fram. Som helhet är det kraftfullt, roligt och tänkvärt. En del av bilderna  skall framstå som ett med väggen. Utskjutande föremål målas över och blir en del av bilden. Alla delar är lika viktiga, såsom alla människor och djur är precis detsamma; lika viktiga. Jag helt enkelt tycker om att arbeta i stora projekt och möta berättelser, och ta mig an platsernas och människornas skiftande berättelser,  och genom alla dessa möten skapa något av allting detta; att låta berättelserna 'stanna kvar i lokalerna' s.a.s. Jag är intresserad av material och ljussättning för att skapa miljöer som känns spännande och levande. De små detaljerna är alltid av störst vikt!
Till toppen